Konklusion av året som gått, Thaileague 2019 (4/4)

Tiden går fort när man har roligt, den fjärde och sista delen av sammanfattningen av säsongen 2019 av T1 är redan här. En titelstrid kännetecknad av att alla Verkade göra allt för att undvika att vinna slutade i en enorm skräll, medan de andra tre var de förväntade kandidaterna inför säsongen.

4.Bangkok United(1)

Klarade inte av att omsätta vad som såg ut som ett strålande transferfönster i ett bättre lag och bygga vidare på sitt fina 2018. Prestationerna var inte alls lika stabila och det taktiska grundspel som man kunnat falla tillbaka på var långt ifrån lika uppenbart som tidigare vilket illustrerades av en svängig säsong med höga toppar och djupa dalar, under vilken även de redan betydande disciplinära problemen man kämpar med blev ännu större. Offensivt förlitade man sig alldeles för mycket på Nelson Bonillas och Vander Luiz individuella prestationer, trots att resultaten var bättre när en eller både dessa två var frånvarande. Det blev ett år man snabbt lär vilja glömma.

3.Port FC(3)

Spenderade mycket pengar inför säsongen, vilket börjar bli en vana, men tog bara in ett par spelare som verkligen aspirerade på startplatser och behöll kärnan av laget från 2018. Fick en finns start men hade det väldigt kämpigt mot toppkonkurrenterna och tappade även många poäng i på pappret enkla matcher. 2 poäng på 6 matcher i mitten av säsongen betydde att man halkade efter i toppen vilket i sin tur resulterade i ett tränarbyte och ytterligare en hel del pengar spenderade på transfermarknaden. Det följdes av en formtopp som tog laget tillbaka in i guldracet men kostade dem ändå i slutändan chansen till titeln. Med en andra raka tredjeplats och dessutom ett slut på den tioåriga titeltorkan, genom en FA Cup-vinst, som även betydde en kvalplats till ACL, så blev det ändå en framgångsrik säsong för Kevin Deeromram och Elias Dolah.

2.Buriram United(2)

Diogo Luis Santo drog till malaysiska JDT och i flyttlasset följde Burirams dominans med. Klubben testade ett antal nya utländska anfallare, däribland Rasmus Jönsson, men ingen funkade som man hade velat. Trots att laget inledde säsongen med 10 obesegrade matcher så blev det snabbt uppenbart att man inte längre på något sätt var en oöverkomlig motståndare för de andra lagen. Efter några extremt oväntade förluster och ett antal onödiga kryss så fort det såg ut som att man skulle skaffa sig lite andrum i toppen, men med en imponerande och lovande uppsättning thailändska spelare, åkte ändå Buriram för att möta nedflyttningsklara Chiangmai FC borta i den sista omgången som ligaledare. Det tog 53 minuter att spräcka nollan med målet som egentligen skulle betyda att Buriram trots allt skulle lyckas säkra en ny ligaseger men en sen kvittering gjorde så att Chiangrai United kunde smita förbi och till slut fick Buriram United fira tioårsjubileum utan en enda pokal. En enorm missräkning för ordförande Newin som redan hade begärt att förbundet skulle dela ut pokalen på hemmaplan i Isaan.

1.Chiangrai United(7)

Vad ska man säga om Chiangrai United? Med tanke på att klubben vunnit hela 3 cuptitlar (2 FA, 1 ligacup) under de två föregående säsongerna borde det kanske inte varit en så stor överraskning att laget var slagkraftigt. Cup- och ligaspel är dock två helt olika saker och ingen hade förväntat sig det här. Det hela är uppenbarligen ett resultat av ett bra rekryteringsarbete under lång tid, men som nämnts tidigare i den här sammanfattningen så var det inte en okontroversiell seger då man i praktiken hade sitt B-lag spelandes i samma serie i form av Chiangmai FC, som dessutom råkade vara laget som snodde pinnen mot Buriram som gjorde det möjligt för Chiangrai att ta hem hela klabbet. Ekanit Panya utvecklades enormt under sin lånesejour i Chiangmai och kallades tillbaka halvvägs in i säsongen, vilket gav den extra injektion av kvalitet som behövdes för att hålla hela vägen in. Med bara fyra matcher kvar ledde man serien med 2 poäng, men två raka kryss senare verkade man ha slarvat bort chansen och fick lita till att Buriram skulle klanta till det ytterligare en gång. På något sätt gick det vägen och Chiangrai kunde bryta Burirams och Muangthongs dominans och bli den tredje klubben att bli thailändska ligamästare på tio år.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s