Svenskkollen 2020, omgång 2

Niran Hansson, Chonburi FC, tillbaka i truppen och fick se sitt lag åka på en rejäl smäll borta mot Buriram United. Kom in direkt efter att man släppt in 4-0 med en man mindre på planen och lyckades hjälpa till att stoppa blödningen då resultatet sedan stod sig matchen ut.

Elias Dolah, Port FC, stod för en felpassning som nästan resulterade i insläppt mål i den första halvleken hemma mot Samut Prakan City. Situationen löste sig för Port men det tog sedan Elias en ganska bra stund att skaka av sig misstaget innan han spelade upp sig och gjorde en på det hela taget godkänd insats i lagets andra 4-1-seger på lika många ligamatcher.

Kevin Deeromram, Port FC, spelade äntligen en match från första till sista spark igen och gjorde det med den äran. Var som vanligt inblandad i mycket av det offensiva när Port befäste sin serieledning på målskillnad hemma mot Samut Prakan och höll dessutom rent på sin defensiva kant. Belönades med en välförtjänt plats i veckans lag i T1 för sin insats.

Svenskkollen 2020, omgång 1

Eftersom Amin Nazaris sydostasiatiska äventyr nu fortsätter i Malaysia och Kedah FA, Rasmus Jönssons dito redan är ett avslutat kapitel och Kevin Sangsamanans klubbadress just nu verkar lite otydlig så är det bekräftade svenska deltagarantalet i årets T1 för tillfället reducerat till tre spelare. Lättare att övervaka, men lite tråkigare att följa. Oavsett så är det inget att göra åt och här är den allra första svenskkollen anno 2020:

Niran Hansson, Chonburi FC, var utanför truppen när Chonburi bekvämt premiärbesegrade nykomlingen Rayong FC med 2-0. Lite förvånande och oklart varför Niran saknades.

Elias Dolah, Port FC, efter en svajig försäsong var Elias tillbaka till sitt vanliga stabila jag när det åter var skarpt läge och spelade hela Ports övertygande seger med hela 4-1 hemma mot Nakhon Ratchasima i premiären. Kunde blivit något mål till i baken men totalt sett en relativt lugn och bra dag på jobbet för landslagsmannen.

Kevin Deeromram, Port FC, har återigen dragits med vissa skadeproblem och även omgärdats av vissa flyttrykten under försäsongen men startade och spelade 72 minuter innan han klev av vid ställningen 3-1 i segern mot Korat. Var framförallt ett ständigt hot framåt och inblandad i flera farligheter. Precis som för Elias Dolah en mycket bra start på säsongen som förhoppningsvis inte blir lika sönderryckt som den förra av ytterligare skador.

Inför Thaileague 1, 2020. Lag 1-4

Thaileague 2020 premiärdagen är äntligen här, och med den kommer även den sista delen av förutsägelserna inför säsongen. Dags att titta närmare på kvartetten som förväntas slåss i den absoluta toppen. Dags för lag 1, 2, 3 och 4:

1. Buriram United

Diogos flytt till malaysiska JDT satte djupa spår men det var ändå bara det enorma snedsteg som slutade i kryss borta mot redan nedflyttningsklara Chiangmai FC i slutrundan som stod emellan Buriram och ännu en ligatitel. Erfarenheten som kommit av att inte ha den överlägsne brassen där för att rädda laget ur varje knipa kommer ändå tveklöst vara mycket värdefull när de unga inhemska spelarna ska försöka ta nästa steg och inleda en ny dominant era i Thailand. Två nya sydamerikaner, argentinaren Bernardo Cuesta och brassen Ricardo Bueno, får fram till sommaren på sig att visa att de räcker till i klubbens fortsatta sökande med ljus och lykta efter passande utländska anfallsalternativ. Om dessa två inte duger, som så många före dem, så står underbarnet Suphanat Meuanta redo att slå nya rekord och bli ordinarie innan han ens hunnit fylla 18, uppbackad av sin storebror Supachok Sarachat som kommer allt närmare en flytt till en större liga och säkerligen skulle vara väldigt nöjd med att kunna packa ner en guldmedalj när flyttlasset väl går. Backlinjen är densamma som förra året och det enda frågetecknet är egentligen Jung Jae-yong som ersätter Hajime Hosogai. Sydkoreanens CV antyder dock att det är ett problem som vilken annan klubb i T1 som helst gärna skulle hantera. På förhand är titeln Burirams att förlora.

Håll ett öga på: Suphanat Meuanta

 

2. Bangkok United

Gick bakåt i utvecklingen under 2019, en hel del finfina värvningar inför säsongen till trots, och det såg ut som att Mano Pölkings dagar var räknade. Klubben visade dock prov på återhållsamhet och tränaren har fått förnyat förtroende, dessutom med i stort sett samma trupp, förutom att Brenner hämtats in som vikarie för långtidsskadade skyttekungen Nelson Bonilla, och att otvivelaktig kvalitet i form av Hajime Hosogai lånats in från Buriram. Stadgan borde bära frukt och Bangkok United ser ut att vara det mest troliga hindret på titelns förmodade väg tillbaka till Buriram.

Håll ett öga på: Anon Amonlerdsak

 

3. Chiangrai United

En minst sagt oväntat ligatitel, men inte alls en oförtjänt sådan. Med ett lag som metodiskt byggts över tid, som är och förblir solitt i varje lagdel. Behåll alla nyckelspelare förutom Willam Henrique som flyttade till Prachuap, men som den enhet det här laget är så lär det inte försvara Chiangrai på samma sätt som det hade gjort med i stort sett alla andra lag i serien. Även om ersättaren Mailson är oprövad i sammanhanget så kommer Sivakorn Tiatrakul och Ekanit Panya att ge Bill tillräckligt med understöd längst fram för nykomlingen ska få nog med tid på sig att landa i sin nya hemmiljö. Det är svårt att se en upprepning av bragden från i fjol men man lär göra ett ordentligt försök och åtminstone sätta press på toppen.

Håll ett öga på: Ekanit Panya

 

4. Port FC

Förbättrar stadigt sina resultat sedan återkomsten till T1. 9:eplatsen 2017 har följts av två raka 3:eplaceringar med en FA Cup-titel, klubbens första pokal på tio år, som grädde på moset i höstas. Spenderade stort under transferfönstret, med årets bomb i form av Heberty Fernandes från ärkerivalen Muangthong som kronjuvelen. Så då är väl allt klappat och klart för att ta det sista steget och bärga ligatiteln? Inte alls, stora namn som Charyl Chappuis, Adisak Kraisorn och redan nämnde Heberty har hämtats in men ingen av dessa erbjuder det Port saknat i sina tidigare satsningar. Det är faktiskt svårt att se hur någon av dessa egentligen gör laget speciellt mycket bättre, speciellt som Ports tränare alltid verkar vara under strikta order om att välja namn före kvalitet. 2020 kommer knappast bjuda på samma kamp om att undvika att vinna ligan som 2019 och mer välfungerande kollektiv lär lämna Port i kölvattnet.

Håll ett öga på: Tanasith Sripala

Inför Thaileague 1, 2020. Lag 5-8

Vidare till de som med drömmande ögon kommer snegla mot de allra högsta platserna, och med all rätt kan vara entusiastiska inför vad 2020 kan innehålla, men som jag ändå tror kommer få se sig slagna av toppfyran. Plats 5-8:

5. PT Prachuap

Numera ett etablerat T1-lag, efter en enastående debutsäsong men med ordentliga svårigheter under en stor del av år två efter att ha tappat båda sina anfallsstjärnor till ligakonkurrenter utan att hitta vettiga ersättare. Under vinterfönstret har klubben varit mycket aktiv genom att sätta ihop landets kanske bästa ASEAN-uppsättning, göra in en mycket stabil AFC-värvning i form av före detta Buriram- och Ratchaburispelaren Yoo Jun-soo och att stå för en av de största transferbomberna av alla när man lockade över mästarlaget Chiangrais William Henrique. Om den nya brasseanfallaren Bruno Mazenga, som kopplades ihop med Buriram under hösten, producerar vad hans historia antyder att han är kapabel till så är alla bitar på plats för att utmana om en topp 4-placering. Dessutom har, precis som Trat, det mest sydligt belägna laget i ligan en geografisk hemmafördel eftersom det är lite krångligare logistik inblandad att ta sig ner till Prachuapkhirikan.

Håll ett öga på: William Henrique

 

6. Ratchaburi Mitr Pohl

Klättrade en bra bit mellan 2018 och sin slutplacering på övre halvan 2019 och var till och med nära att vinna en titel men snuvades av högst tveksam VAR-inblandning i FA Cupfinalen. Tränarkaoset som är Ratburis normaltillstånd började ännu tidigare än vanligt i år då den förmodade huvudtränaren, tillika den som skulle bli T1s första kvinnliga sådan någonsin, Nuengruthai Srathongvian lyst med sin frånvaro under försäsongen. Man har åtminstone haft nog med kontinuitet i truppen, som tappat sitt svenska inslag i Amin Nazari som flyttat vidare till Malaysiska Kedah FA men behållit alla tre utländska anfallsstjärnor, inklusive lagets allra bästa i form av Steeven Langil, samtidigt som man fyllt på med både tillräcklig bredd och kvalitet för att förbättra sig ytterligare i år.

Håll ett öga på: Steeven Langil

 

7. Muangthong United

Muangthong har tappat flera viktiga pusselbitar, ryktesvis på grund av ekonomiska svårigheter hos huvudfinansiären SCG, bland annat: Heberty Fernandes, Bruno Gallo och Teerasil Dangda. Ersättarna är oskrivna kort som Willian Popp och Sardor Mirzaev och det är upp till tränaren Alexandre Gama, som redan räddat klubben från en pinsam bottenstrid under sitt första halvår i klubben, att göra vad han är så väldigt bra på, nämligen att skapa ett kollektiv som är berett att göra vad som helst för att få med sig något från varje match. Total sett talar dock inte mycket för att den här säsongen kan komma att handla om mer än att börja bygga nytt för framtiden.

Håll ett öga på: Sardor Mirzaev

 

8. Chonburi FC

En väldigt svag start på 2019 fick Chonburi att agera i form av ett tränarbyte som resulterade i mycket mer speltid för Niran Hansson och att man lämnade nedflyttningsplatserna långt bakom sig. För att bygga vidare på detta har man valt den kortsiktiga strategin att plocka in åldrande affischnamn från svunna T1-säsonger. Det kan dock visa sig att spelare som Dragan Boskovic och Teerathep Winothai har precis tillräckligt med torrt krut för ett sista fyrverkeri och bli ledarna som de yngre förmågorna i klubben behöver för att sikta på en placering på den övre halvan.

Håll ett öga på: Dragan Boskovic