Inför Thaileague 1, 2020. Lag 1-4

Thaileague 2020 premiärdagen är äntligen här, och med den kommer även den sista delen av förutsägelserna inför säsongen. Dags att titta närmare på kvartetten som förväntas slåss i den absoluta toppen. Dags för lag 1, 2, 3 och 4:

1. Buriram United

Diogos flytt till malaysiska JDT satte djupa spår men det var ändå bara det enorma snedsteg som slutade i kryss borta mot redan nedflyttningsklara Chiangmai FC i slutrundan som stod emellan Buriram och ännu en ligatitel. Erfarenheten som kommit av att inte ha den överlägsne brassen där för att rädda laget ur varje knipa kommer ändå tveklöst vara mycket värdefull när de unga inhemska spelarna ska försöka ta nästa steg och inleda en ny dominant era i Thailand. Två nya sydamerikaner, argentinaren Bernardo Cuesta och brassen Ricardo Bueno, får fram till sommaren på sig att visa att de räcker till i klubbens fortsatta sökande med ljus och lykta efter passande utländska anfallsalternativ. Om dessa två inte duger, som så många före dem, så står underbarnet Suphanat Meuanta redo att slå nya rekord och bli ordinarie innan han ens hunnit fylla 18, uppbackad av sin storebror Supachok Sarachat som kommer allt närmare en flytt till en större liga och säkerligen skulle vara väldigt nöjd med att kunna packa ner en guldmedalj när flyttlasset väl går. Backlinjen är densamma som förra året och det enda frågetecknet är egentligen Jung Jae-yong som ersätter Hajime Hosogai. Sydkoreanens CV antyder dock att det är ett problem som vilken annan klubb i T1 som helst gärna skulle hantera. På förhand är titeln Burirams att förlora.

Håll ett öga på: Suphanat Meuanta

 

2. Bangkok United

Gick bakåt i utvecklingen under 2019, en hel del finfina värvningar inför säsongen till trots, och det såg ut som att Mano Pölkings dagar var räknade. Klubben visade dock prov på återhållsamhet och tränaren har fått förnyat förtroende, dessutom med i stort sett samma trupp, förutom att Brenner hämtats in som vikarie för långtidsskadade skyttekungen Nelson Bonilla, och att otvivelaktig kvalitet i form av Hajime Hosogai lånats in från Buriram. Stadgan borde bära frukt och Bangkok United ser ut att vara det mest troliga hindret på titelns förmodade väg tillbaka till Buriram.

Håll ett öga på: Anon Amonlerdsak

 

3. Chiangrai United

En minst sagt oväntat ligatitel, men inte alls en oförtjänt sådan. Med ett lag som metodiskt byggts över tid, som är och förblir solitt i varje lagdel. Behåll alla nyckelspelare förutom Willam Henrique som flyttade till Prachuap, men som den enhet det här laget är så lär det inte försvara Chiangrai på samma sätt som det hade gjort med i stort sett alla andra lag i serien. Även om ersättaren Mailson är oprövad i sammanhanget så kommer Sivakorn Tiatrakul och Ekanit Panya att ge Bill tillräckligt med understöd längst fram för nykomlingen ska få nog med tid på sig att landa i sin nya hemmiljö. Det är svårt att se en upprepning av bragden från i fjol men man lär göra ett ordentligt försök och åtminstone sätta press på toppen.

Håll ett öga på: Ekanit Panya

 

4. Port FC

Förbättrar stadigt sina resultat sedan återkomsten till T1. 9:eplatsen 2017 har följts av två raka 3:eplaceringar med en FA Cup-titel, klubbens första pokal på tio år, som grädde på moset i höstas. Spenderade stort under transferfönstret, med årets bomb i form av Heberty Fernandes från ärkerivalen Muangthong som kronjuvelen. Så då är väl allt klappat och klart för att ta det sista steget och bärga ligatiteln? Inte alls, stora namn som Charyl Chappuis, Adisak Kraisorn och redan nämnde Heberty har hämtats in men ingen av dessa erbjuder det Port saknat i sina tidigare satsningar. Det är faktiskt svårt att se hur någon av dessa egentligen gör laget speciellt mycket bättre, speciellt som Ports tränare alltid verkar vara under strikta order om att välja namn före kvalitet. 2020 kommer knappast bjuda på samma kamp om att undvika att vinna ligan som 2019 och mer välfungerande kollektiv lär lämna Port i kölvattnet.

Håll ett öga på: Tanasith Sripala