Inför Thaileague 1, 2020. Lag 9-12

Med ett gäng klubbar som satsat hårt för att klättra högre upp så är det oundvikligt att några misslyckas. Den nedre delen av tabellens mitt är där drömmar dör. Jag ger er plats 9-12:

9. Samut Prakan CIty

Var länge den stora positiva överraskningen under sin första säsong någonsin efter att ha tagit över Pattaya Uniteds licens att spela i T1 men ett tränarbyte och olyckliga skador i mitten av säsongen ledde till att man började prestera ungefär som förväntat. Jaroensak Wonggorn kommer säkerligen få utstå mycket hårdare bevakning än tidigare nu när försvararna utan tvekan vet vem han är, men han kommer åtminstone inte få axla hela det kreativa ansvaret eftersom Ibson Melo, som överraskande flyttat till Sukhothai, ersatts med Pedro Júnior, vars insatser i Buriram visserligen var ojämna men stundom skvallrade om en spelare av väldigt hög kaliber.

Håll ett öga på: Pedro Júnior

 

10. BG Pathum United

Precis som förväntat så studsade BG snabbt och enkelt tillbaka upp efter sin chockdegradering till T2 2018. De defensiva förstärkningarna, speciellt då gratisvärvningen av Victor Cardozo, betyder säkerligen att laget kommer svåra att bryta ner även för de bästa i serien, men det finns en hel del osäkerhet kring anfallet, då den förväntade målskytten Barros Tardeli saknar erfarenhet från T1. Mittfältet bjuder också på vissa frågetecken, när det lär vara ganska beroende av Thitipan Puangchan, som visserligen är den allra bästa på sin position i Thailand, men som nekades att stanna i J.League mot sin uttalade önskan. Spelare som tvingas kvar i en klubb mot sin vilja presterar sällan på topp och det finns en överhängande risk att förväntningarna på återkomsten i högsta serien inte kommer att upfyllas.

Håll ett öga på: Thitipan Puangchan

 

11. Sukhothai FC

Efter en säsong bestående till hälften av oavgjorda resultat måste Sukhothai hitta ett sätt att avgöra matcher utan att offra den defensiva balansen. Lättare sagt än gjort, men man har ändå lyckats med ett par riktigt lovande offensiva värvningar. Inte bara i form av en årets potentiella inhemska genombrottsspelare, Pongpat Liaorungruengkit, utan även Ibson Melo, med en enastående fin säsong i Samut Prakan bakom sig, och Evandro Paulista, med en gedigen bakgrund i östasiatisk fotboll, som gör en av ligans absolut bästa under senare år, John Baggio, sällskap i anfallet. Det kan dock gå lite hursomhelst då offensiven tidigare handlat helt om Baggio och även om kaptenen inte lär ha några problem att dela uppmärksamheten för lagets bästa så är även Ibson Melo en spelare som vill ha bollen mest hela tiden och att kombinera två spelare av den typen leder gärna till att ingen av dem uppfyller hela sin potential. Det ser föga troligt ut att Sukhothai kommer kunna känna sig säkra på nytt kontrakt innan sluttampen i år heller.

Håll ett öga på: Pongpat Liaorungruengkit

 

12. Nakhon Ratchasima FC

2019 var en besvikelse och slutade i ett tränarbyte, där Teerasak Po-on tagit över ansvaret efter sina fina resultat i numera nedlagda PTT Rayong. Den nya tränaren har redan haft några månader på sig att presentera sina idéer för spelarna och kommer säkert få nog med tid att se dessa bära frukt. Truppen är dock i stort sett densamma, med Dennis Murillo som ersättare till Bernard Henry som den mest iögonfallande förändringen, och de kan skaka om vilket motstånd som helst i T1, speciellt inför sin fanatiska hemmapublik, men stabiliteten som krävs för att hålla ett bekvämt avstånd till nedflyttningsplatserna kommer bli svår att bygga tillräckligt fort i den hårda konkurrens som väntar.

Håll ett öga på: Amadou Ouattara

Thaileague 1, 2020, preview. Team 9-12

As many teams have invested heavily to climb higher up the table, some must fail. The lower middle region of the table is where dreams will fizzle out and die. I give you, places 9-12:

9. Samut Prakan City

Was long the big positive surprise in their first season in existence after taking over Pattaya United’s license to join T1. However, a managerial change and heavy injuries halfway through 2019 saw them produce results more in line with what was expected beforehand. Jaroensak Wonggorn will be guarded much more closely now that the defenders definitely knows about him but he will not have to shoulder all of the creative responsibility, as Ibson Melo’s surprise move to Sukhothai has been properly addressed with the signing of Pedro Júnior, whose performances at Buriram may have been inconsistent but at times of the highest quality.

Player to watch: Pedro Júnior

 

10. BG Pathum United

As expected, BG had no trouble comfortably bouncing back up after the shocking relegation to T2 in 2018. The defensive signings, especially picking up free agent Victor Cardozo, should make them a very tough nut to crack for any side in T1, but there is considerable uncertainty about the attacking prowess, with the supposed top scorer Barros Tardeli lacking T1 experience. Also, the midfield will rely much on the performances of Thitipan Puangchan and, even though he is the very best Thai player in his position, he was denied the opportunity to stay in the J.League against his expressed wishes, and players who are forced to stay when they want to leave rarely put in their best performances. There is a very high possibility that the expectations will not at all be met in the first year back in the top flite.

Player to watch: Thitipan Puangchan

 

11. Sukhothai FC

  1. Sukhothai FC

Following a season defined by draws, Sukhothai need find a way to decide games without sacrificing their defensive balance. Easier said than done, but the recruitment has seen a couple of very promising attacking additions to the squad. Not only a potential domestic breakthrough player of the season in attacking midfielder Pongpat Liaorungruengkit but Ibson Mel, coming from a superb season at Samut Prakan, and Evandro Paulista, with solid experience from East Asian football, will be joining forces with one of T1s truly outstanding performers in recent years, John Baggio, in the front line. This could break either way as the offense has been all about Baggio, and while the skipper will have no problem with sharing the spotlight for the good of the team, Ibson Melo is also a player who wants to see a lot of the ball and combining two players like often results in neither playing to their full potential. It’s unlikely that Sukhothai will be safe from relegation until late in the year this time around as well.

Player to watch: Pongpat Liaorungruengkit

 

12. Nakhon Ratchasima FC

The disappointing 2019 ended with a managerial change, seeing Teerasak Po-on take charge following his impressive work at now disbanded PTT Rayong. The new boss has already had the full extent of the off-season to implement his ideas and will likely be given ample time to see them bear fruit, but the players available has remained pretty much the same, with Bernard Henry making room for Dennis Murillo as the most eye-catching altering of the squad, and they can produce an upset against any team in T1, especially in front of their passionate home fans, but the kind of solidity needed to stay comfortably clear of the relegation zone will be hard to create quickly enough in the tough competition they face.

Player to watch: Amadou Ouattara

Klubbprofil: Buriram United

Namn:
Buriram United FC

Grundad:
2010, som Biruram PEA

Smeknamn:
Åskslottet

Från:
Mueang Buri Ram, provinsen Buriram. Population cirka 28’000

Stadium:
Chang Arena, kapacitet 32’600

Manager:
Božidar Bandović

Ordförande:
Newin Chidchob

Svenska spelare:
Rasmus Jönsson

Beskrivning:
Ett thailändskt topplag under hela sin existens som började 2010 efter att den inflytelserike Buriram-födde politikern Newin Chidchob tog över Provincial Electrical Authority, en Ayutthaya-klubb som vunnit Thai Premier League 2008, i slutet av 2009 och flyttade den till sin hemstad på den södra änden av Korat-platån inför den kommande säsongen med ett löfte om gratis bussar till hemmamatcherna för den ansenliga supporterskaran i Ayutthaya. Det är lätt att konstatera att inte många var villiga att följa sin klubb till sitt nya hem, ungefär fem timmar enkel resa bort, och det var nu länge sedan några sådana bussar rullade. Hypermoderna Chang Arena är sällan fylld till bredden men det är inte helt oväntat när ens stadium har plats för fler åskådare än det bor människor i staden och snittpubliken är bland de största i Thailand. Buriram lider inte av någon brist på supportrar, tvärtom så är deras matchtröjor ett normalt inslag i gatubilden i de flesta städer runtom i landet. Klubben, vars emblem visar det uråldriga hinduistiska khmertemplet Phanom Rung och kommer från en provins med en betydande khmerminoritetsbefolkning, är en grundsten i Newins synbara satsning på att förvandla staden till Thailands sporthuvudstad, där han redan säkrat rättigheterna till att arrangera tre MotoGP-lopp med start 2018, och när en dröm om att även få Formel 1-cirkusen att komma till stan.

Efter att ha flyttat till Buriram slutade PEA först 2:a och sedan 1:a i både Thai Premier League(nu känd som Thai League 1) och Ligacupen 2010 respektive 2011 och vann FA Cupen 2011, innan metamorfosen fullbordades och klubben blev Buriram United inför säsongen 2012. Framgången har fortsatt med ytterligare fem ligatitlar, utan att någonsin sluta sämre än 4:a(två gånger varav en under 2016 när säsongen avbröts i förtid) och har också samlat ihop fyra ligacuper och tre FA-cuper till till dags datum. Klubben har även inlett ett samarbete med de tyska jättarna i Borussia Dortmund och gjort stora investeringar i sin akademiverksamhet vilket redan börjat bära frukt och bidra till det thailändska landslaget i form av Supachok Sarachat, och hans yngre bror Suphanat Mueanta som är den yngste spelaren någonsin att göra mål i både T1 och AFC Champions League och debuterade i landslaget under sommarens Kings Cup vid blott 16 års ålder. De utländska stjärnorna är kaptenen Andrés Túñez, tidigare venezuelansk landslagsman och med många år erfarenhet från spansk fotboll, Hajime Hosogai, en före detta nyckelspelare i det japanska landslaget och en lång och framgångsrik karriär i framförallt Bundesliga, Arsenalprodukten Nacer Barazite och svenska Rasmus Jönsson, som varit både i Bundesliga och gjort ett par matcher i vårt svenska a-landslag. Buriram tappade thailändsk fotbolls mest dominanta spelare någonsin när brassestjärnan Diogo Luís Santo såldes till den malaysiska storklubben JDT i vintras och den tänkte ersättaren, Osvaldo Filho, flyttade hem till Brasilien redan innan årets säsong sparkat igång. Efter det har klubben uppvisat ett exceptionellt kort tålamod i sin jakt på en tillfredställande ersättare, Modibo Maïga försvann lika fort som han kommit in och Pedro Júnior ansågs för ojämn och fick bara en halv säsong på sig trots att han stod för några fantastiska insatser. Det är en klubb som helt enkelt inte nöjer sig med mindre än det bästa.

Club Profile: Buriram United

Name:
Buriram United FC

Founded:
2010, as Biruram PEA

Nickname:
Thunder Castle

Location:
Mueang Buri Ram, Buriram Province. Population circa 28,000

Stadium:
Chang Arena, capacity 32,600

Manager:
Božidar Bandović

Chairman:
Newin Chidchob

Description:
Existing only ever as a top team in Thailand, it was founded in 2010 after the prolific Buriram politician Newin Chidchob had taken control of Provincial Electrical Authority, a then Auytthaya-based club that had won the Thai Premier League in 2008(now known as Thai League 1), in late 2009 and moved the club to his hometown on the southern edge of the Korat-plateau ahead of the new season with a promise of running a free bus service to home games for the substantial fanbase in Ayutthaya. It’s safe to say, not too many were willing to follow their club to a new home a roughly five hour one-way trip away and the shuttle-buses are now long gone. The ultra-modern Chang Arena is rarely overflowing but that is to be expected when your stadium holds the entire population of the city and then some and the average numbers are among the biggest in Thailand. Buriram United do not suffer any shortage of fans with their kits being a familiar sight on the streets of most cities around the country. The club, whose crest depicts the ancient Hindu Khmer temple of Phanom Rung and is from a province holding a significant Khmer minority population, is a pillar in Newin’s apparent attempt to rebrand the City “the sporting capital of Thailand”, having secured a three year right to host a MotoGP race starting in 2018, and eying the possibility to host the Formula 1.

After moving to Buriram, PEA finished 2nd and 1st in both the Thai Premier League and League Cup in 2010 and 2011 respectively, and won the FA Cup in 2011, before completing its transformation and entering the 2012 season as Buriram United. The success has continued with the club winning another 5 league titles and never finishing below 4th place (twice, one of which was in the abandoned 2016 season). It has also racked up 4 more League Cups and 3 more FA Cups to date. The club has established a partnership with German giants Borussia Dortmund and made hefty investments in its academy, that has already produced a couple of senior Thai internationals already in Supachok Sarachat, and his younger brother Suphanat Mueanta who’ve become the youngest player to score in both T1 and the AFC Champions League ever and made his senior national team debut in this summer’s King’s Cup at only 16 years old. The big foreign names are skipper Andrés Túñez, former Venezuelan international and with many years of experience from Spanish football, Hajime Hosogai, a former key player for Japan and a long and successful career in predominantly the German Bundesliga, Nacer Barazite, a product of the Arsenal FC academy, and Rasmus Jönsson, with a couple of senior caps for Sweden and some experience from the German Bundesliga but with most of his career spent in Scandinavia. Buriram saw the most dominant player in Thai football history, Brazilian ace Diogo Luís Santo, leave for Malaysian giants JDT in the winter and Osvaldo Filho was supposed to pick up the slack but moved back to Brazil before the season started. Since then, there has been little patience in the hunt for a suitable replacement. Modibo Maïga was barely in the door before being shown the very same one, Pedro Júnior put up a few sterling performances but was still only given half a season due to inconsistency. It is simply a club that does not settle for anything but the best.