En sällsynt chans att se en CSL-match igen

Ungefär 30 minuter in i Tianjin Quanjian – Guangzhou Evergrande hittade jag vad som visade sig vara en välfungerande stream till matchen. Det betydde att jag redan missat straffen en kvart in som Ricardo Goulart i sin tur missade med ett skott över ribban. Jag var smärtsamt medveten om att jag kunde bli av med sändningen vilken sekund som helst eftersom det rörde sig en högst inofficiell källa. Förra året fanns en pålitlig europeisk betaltjänst som visserligen inte sände alla matcher, men i de fallen var det åtminstone en del bettingsajter som tillhandahöll alternativ. Denna säsong verkar det enda korrekta sättet att få tillgång till CSL utanför Kina att gå via Sky Sports. Det verkar dock tyvärr även vara så att det kräver att jag bosätter mig på de brittiska öarna och skaffar ett komplett tv-abonnemang. Ett strålande exempel på diskrepansen mellan det kinesiska förbundets uttalade ambition om att få ligan att växa och dess faktiska åtgärder för att få detta att hända.

De femton minuter jag faktiskt fick se av den första halvleken var inte mycket att skriva hem om så det kommer jag inte heller att göra.

Den andra halvleken startade med högre intensitet. Gästerna letade öppningar med en väldigt rörlig Alan på topp. Den matchbilden blev kortvarig för redan efter 50 minuter så blev Alan enkelt provocerad av Liu Yiming och satte en armbåge i ansiktet på mittbacken så att Shi Zhenlu inte hade något annat val än att hala upp det röda kortet. Ändå kunde Gao Lin förbättra sitt inte speciellt imponerande målfacit under 2018 bara 5 minuter senare med en välplacerad volley i straffområdet efter hörna. Ett synnerligen viktigt mål för Evergrande med tanke på att den främsta utmanaren till de regerande mästarna, Shanghai SIPG, var i ledning i paus hemma mot Chongqing Lifan.
Nu var Quanjian tvunget att flytta fram positionerna och de hade ett par bra kvitteringschanser inom några minuter efter målet. Men det betydde också att de blev väldigt öppet åt andra hållet och med Evergrandes offensiva kvalitet, med eller utan Alan, så blev värdarna väldigt sårbara. En frispark efter som letade sig förbi alla men tog i stolpen och ut kunde fördubblat ledningen efter 65 minuter.
Resten av tillställningen bestod av att Quanjian tryckte på, och inte utan att skapa chanser, men Anthony Modeste var en besvikelse och avsaknaden av Alexandre Pato stor längst fram. Det mest av det bästa tillhörde Evergrande och med 3 minuter kvar av ordinarie tid kunde Paulinhos ersättare, Nemanja Gudelj, definitivt punkterat matchen men serbens mottagning med bröstet lämnade mycket i övrigt att önska och friläget blev till en boll som rann hela vägen ned i famnen på Zhang Lu. Det var dock endast av akademisk betydelse eftersom Evergrande kunde hålla undan och ta en kämpaseger som betyder att de fortsatt befinner sig tre poäng bakom SIPG i toppen. Med största sannolikhet landar de på tredje plats efter omgången eftersom Shandong Luneng bara behöver en poäng hemma mot årets stora besvikelse, Guizhou Hengfeng Zhicheng, för att kliva tillbaka upp på andra plats i tabellen.

A rare chance to see some CSL football again

About 30 minutes into Tianjin Quanjian – Guangzhou Evergrande I actually found what appeared to be a working stream. This meant I’d missed the penalty in the fifteenth minute that Ricardo Goulart, in turn, missed himself by firing over the bar. I knew that I could lose access at any time as it was far from an official source. Last year there was a proper European payment service that was reliable although it didn’t broadcast all matches but for the other ones, at least some betting sites produced alternative viewing options. This season, the real way to access the CSL outside of China seems to be through Sky Sports, it seems that would, however, require moving to the U.K. and getting a full TV-package. A wonderful example of the difference between the CFA saying it wants Chinese football to grow and it actually taking action to make it happen.

The fifteen minutes of the first half that I got to see wasn’t really much to write about so I won’t.

The second half started out with a bit more intensity, the visitors were probing to find openings and Alan was very mobile up front. That would only last until the 50-minute mark as said Alan got sent off after being easily provoked by Liu Yiming and throwing an elbow to the centre-backs face, leaving Shi Zhenlu little choice but to present the red card. But, only 5 minutes later, Gao Lin improved on his not too impressive goal scoring record of 2018 as he hit a well-placed volley home from inside the box following a corner. A crucial goal considering the main challengers to strip the ruling champions of their crown, Shanghai SIPG, were up at halftime against Chongqing Lifan.
Now Quanjian were forced to move their positions forward and they had a couple of good efforts to level the match within minutes of the goal. This also meant becoming very open at the back and with all the attacking quality of Evergrande, Alan or no Alan, it left the chasing hosts more than a little vulnerable. A free-kick from far out on the right-hand side passed by everyone and nearly doubled the lead with 65 minutes played but the ball bounced back into play off the post.
For the remainder of the evening, Quanjian kept pushing forward, and not to say they didn’t create anything, but Anthony Modeste had a pretty disappointing night up front and Alexandre Pato was sorely missed. Instead, it was Evergrande who had the bulk of real chances. With 3 minutes left of the 90, Nemanja Gudelj could’ve definitely put the affair to rest but Paulinho’s replacement failed to bring the ball down with his chest as he was in on goal and the ball rolled all the way down to the grasp of Zhang Lu. It didn’t matter in the end as Evergrande held on for a hard fought win to keep them within 3 points of SIPG at the top. Most likely at third place as Shandong Luneng only needs one point at home to the biggest of the season so far, Guizhou Hengfeng Zhicheng, to overtake the champions again.

Överkörning i Shandong

Efter Shanghai SIPGs kryss borta mot Hebei China Fortune i torsdags hade Shandong Luneng läge att ta sig upp 4 poäng ifrån andraplatsen i ligan via seger hemma mot Shanghai Shenhua idag. Lagens första möte i årets CSL sköts upp till mitten av september till följd av branden som härjade på Hongkou Stadion i mars men värdlaget hade ändå revansch att utkräva efter att ha kvällens motståndare nyligen slagit ut dem ur cupen.

Med Shenhua i cup-semi och samtidigt i ingenmansland i tabellen, dessutom utan Obafemi Martins (och Carlos Tèvez som alltmer ser ut att ha gjort sin sista match i Kina), var det föga överraskande att Champions League-jagande Luneng tog kontroll över händelserna genom klart högre intensitet. Shenhua gavs ingen tid med bollen när Luneng såg till att vinna den högt och skicka in bollar mot Graziano Pellè och Papiss Cissé i boxen. Även om de både anfallarna är starka kort så kan det tyckas att man borde lägga en av de tillåtna platserna för utländska spelare på en kreativ mittfältare till nästa säsong, då de är alltför lika i spelstilen. Det var ändå Lunengs tredje utländske spelare, brasilianske mittbacken Gil, som spräckte nollan i den 22:a minuten när han nickade in en hörna. Med vind i seglen gick Luneng sedan för ett tidigt avgörande i matchen mot ett oinspirerat och ofokuserat Shenhua. Det mycket välförtjänta 2-0-målet kom så efter 33 minuter när Liu Binbin hittade Cissé som, i misstänkt offsideposition, dundrade upp bollen i nättaket. 5 minuter senare var det dags igen genom Pellè (fastän det egentligen borde bokförts som självmål) som nickade en hörna i ribban och via huvudet på målvakten Qiu Shengjiong och in i mål och matchen var i praktiken över när lagen gick ut i paus.

Luneng tog vid där de slutade och 4-0 kom efter ytterligare en hörna (självmål av Xiong Fei)  9 minuter in i den andra halvleken. Det låg mål i luften varje gång Luneng hade bollen på offensiv planhalva, vilket betydde mer eller mindre oavbrutet, och Shenhua såg mest ut att vilja vara någon annanstans. Med halvtimmen kvar mattades matchen av lite, om detta berodde på att motivationen tröt när det inte längre fanns något att spela för eller att Luneng helt enkelt förbarmade sig över sina gäster lär vi aldrig få veta. Men med en man mer på plan kunde de till slut inte hålla sig längre och i slutminuterna hittade Wu Xinghan den store italienaren Pellè som med sitt andra mål för kvällen kunde fastställa slutresultatet 5-0.

För Luneng betyder detta att de att ledande i den trio, som de tillsammans med Tianjin Quanjian och Guangzhou R&F utgör, som jagar den tredje platsen till nästa års AFC Champions League. För Shenhua betydde det egentligen ingenting utöver förnedring.

Steamrolling in Shandong

With Shanghai SIPG only able to salvage a single point away to Hebei China Fortune on Thursday, Shandong Luneng could move within 4 points of second place by beating Shanghai Shenhua at home today. The first encounter between the two sides in the CSL has been postponed to mid-September, following the fire that ravaged Hongkou Stadium in March, but the hosts were still out for revenge, after being eliminated from the FA Cup by the evenings opponents.

With Shenhua in the semi-final of the cup, but in no-man’s land in the CSL, and without Obafemi Martins (as well as Carlos Tévez, who looks less likely to ever play a match in China again every week) it came as no surprise that Luneng started out with a lot more intensity in their hunt for a spot in next year’s AFC Champions League. Shenhua were left with little time on the ball as Luneng saw to win it early and get the ball in to Graziano Pellè and Papiss Cissé in the box. One can’t help but think that the side would be better off settling for one of the two strikers and bringing in a creative midfielder as one of their allowed foreign players next year, as they often look far too similar in terms of style and it was the third foreigner, the Brazilian center back Gil, who broke the deadlock when he headed home from a corner in the 22nd minute. Wind in sails, Luneng were resolute in their efforts to secure all three points early on, while Shenhua were uninspired and unfocused. 2-0 was more than well-deserved as Liu Binbin found Cissé who (perhaps offside) fired distinctively into the roof of the net after 33 minutes. 5 minutes later, Pellè found the net with a header from another corner (should be an own goal in truth as the ball went back of the crossbar and hit goalkeeper Qiu Shengjiong in the head to go in) and the match was all but over when the teams went for tea at halftime.

Luneng picked up right where they left off and yet another corner made it 4-0 (an own goal by Xiong Fei) 9 minutes into the second half. A goal was on the card every time Luneng had the ball in their opponents’ half (which meant more or less all the time) and Shenhua surely only wanted to hear the final whistle and go somewhere else. With 30 minutes left, Luneng took their foot of the gas, whether it was because motivation faded with the match already won, or because they took pity on Shenhua, I fear we shall never know. Still, with the visitors reduced to ten men, the home side couldn’t quite contain themselves and in the dying minutes, Wu Xinghan set up Pellè for the big Italian to get his second of the evening and put the final score, 5-0, on the board.

This means Luneng is in pole position in a three-horse race with Tianjin Quanjian and Guangzhou R&F for the third AFC Champions League spot with 9 rounds to go. For Shenhua it means next to nothing other than embarrassment.