Inför Thaileague 1, 2020. Lag 1-4

Thaileague 2020 premiärdagen är äntligen här, och med den kommer även den sista delen av förutsägelserna inför säsongen. Dags att titta närmare på kvartetten som förväntas slåss i den absoluta toppen. Dags för lag 1, 2, 3 och 4:

1. Buriram United

Diogos flytt till malaysiska JDT satte djupa spår men det var ändå bara det enorma snedsteg som slutade i kryss borta mot redan nedflyttningsklara Chiangmai FC i slutrundan som stod emellan Buriram och ännu en ligatitel. Erfarenheten som kommit av att inte ha den överlägsne brassen där för att rädda laget ur varje knipa kommer ändå tveklöst vara mycket värdefull när de unga inhemska spelarna ska försöka ta nästa steg och inleda en ny dominant era i Thailand. Två nya sydamerikaner, argentinaren Bernardo Cuesta och brassen Ricardo Bueno, får fram till sommaren på sig att visa att de räcker till i klubbens fortsatta sökande med ljus och lykta efter passande utländska anfallsalternativ. Om dessa två inte duger, som så många före dem, så står underbarnet Suphanat Meuanta redo att slå nya rekord och bli ordinarie innan han ens hunnit fylla 18, uppbackad av sin storebror Supachok Sarachat som kommer allt närmare en flytt till en större liga och säkerligen skulle vara väldigt nöjd med att kunna packa ner en guldmedalj när flyttlasset väl går. Backlinjen är densamma som förra året och det enda frågetecknet är egentligen Jung Jae-yong som ersätter Hajime Hosogai. Sydkoreanens CV antyder dock att det är ett problem som vilken annan klubb i T1 som helst gärna skulle hantera. På förhand är titeln Burirams att förlora.

Håll ett öga på: Suphanat Meuanta

 

2. Bangkok United

Gick bakåt i utvecklingen under 2019, en hel del finfina värvningar inför säsongen till trots, och det såg ut som att Mano Pölkings dagar var räknade. Klubben visade dock prov på återhållsamhet och tränaren har fått förnyat förtroende, dessutom med i stort sett samma trupp, förutom att Brenner hämtats in som vikarie för långtidsskadade skyttekungen Nelson Bonilla, och att otvivelaktig kvalitet i form av Hajime Hosogai lånats in från Buriram. Stadgan borde bära frukt och Bangkok United ser ut att vara det mest troliga hindret på titelns förmodade väg tillbaka till Buriram.

Håll ett öga på: Anon Amonlerdsak

 

3. Chiangrai United

En minst sagt oväntat ligatitel, men inte alls en oförtjänt sådan. Med ett lag som metodiskt byggts över tid, som är och förblir solitt i varje lagdel. Behåll alla nyckelspelare förutom Willam Henrique som flyttade till Prachuap, men som den enhet det här laget är så lär det inte försvara Chiangrai på samma sätt som det hade gjort med i stort sett alla andra lag i serien. Även om ersättaren Mailson är oprövad i sammanhanget så kommer Sivakorn Tiatrakul och Ekanit Panya att ge Bill tillräckligt med understöd längst fram för nykomlingen ska få nog med tid på sig att landa i sin nya hemmiljö. Det är svårt att se en upprepning av bragden från i fjol men man lär göra ett ordentligt försök och åtminstone sätta press på toppen.

Håll ett öga på: Ekanit Panya

 

4. Port FC

Förbättrar stadigt sina resultat sedan återkomsten till T1. 9:eplatsen 2017 har följts av två raka 3:eplaceringar med en FA Cup-titel, klubbens första pokal på tio år, som grädde på moset i höstas. Spenderade stort under transferfönstret, med årets bomb i form av Heberty Fernandes från ärkerivalen Muangthong som kronjuvelen. Så då är väl allt klappat och klart för att ta det sista steget och bärga ligatiteln? Inte alls, stora namn som Charyl Chappuis, Adisak Kraisorn och redan nämnde Heberty har hämtats in men ingen av dessa erbjuder det Port saknat i sina tidigare satsningar. Det är faktiskt svårt att se hur någon av dessa egentligen gör laget speciellt mycket bättre, speciellt som Ports tränare alltid verkar vara under strikta order om att välja namn före kvalitet. 2020 kommer knappast bjuda på samma kamp om att undvika att vinna ligan som 2019 och mer välfungerande kollektiv lär lämna Port i kölvattnet.

Håll ett öga på: Tanasith Sripala

Thaileague 1, 2020, preview. Team 1-4

The day has finally come for the start of the new league season and, with that, our preview comes to an end with the four teams expected to battle it out at the very top of the table. Here’s teams 1, 2, 3, and 4:1

1. Buriram United

Suffered immensely from the sale of Diogo to Malaysian JDT but still only failed to retain the title due to a complete mess up ending in a draw against already relegated Chiangmai FC. The experience of not having the supreme Brazilian bail them out of every possible hardship will undoubtedly be valuable as the young domestic set of players look to take the next step to begin an era of renewed dominance in Thailand. Two new South Americans, Argentinian Bernardo Cuesta and Brazilian Ricardo Bueno, will have until the summer window to try their luck as the club keeps searching for suitable foreign attacking options. If these don’t work out, like more than a few before them, wunderkind Suphanat Meuanta is more than ready to keep breaking records and become a regular starter before even celebrating his 18th birthday, supported by his older brother, Supachok Sarachat who is edging ever closer to moving to a bigger league and would love to pack a gold medal once he’s finally on his way. The back line is intact and the only question mark is Jung Jae-yong, who has arrived to replace Hajime Hosogai, but the resume of the South Korean newcomer suggests it’s a the kind of uncertainty any club in T1 would relish. The title is really Buriram’s to lose going into the season.

Player to watch: Suphanat Meuanta

 

2. Bangkok United

Regressed in 2019, despite some very good signings ahead of the season, and it looked like Mano Pölking was out the door. The club has showed unusual restraint and maintained faith in their manager, as well as kept the squad intact, yet bringing in Brenner as a replacement for top scorer Nelson Bonilla who is out for half the season with and injury, and some unquestionable quality in Hajime Hosogai as a loanee from Buriram. The consistency should pay off and Bangkok United looks like the most likely obstacle to the title returning to Buriram.

Player to watch: Anon Amonlerdsak

 

3. Chiangrai United

The most unexpected of champions, but not an undeserved one. A team built over time that is thoroughly solid in every part of the pitch and will continue to be just that. Held on to every key player except Willam Henrique who left for Prachaup, but the way this unit works it shouldn’t weaken Chiangrai the way it would most other teams in the league. An untested new Brazilian winger in the form of Mailson has been brought in as the replacement but Sivakorn Tiatrakul and Ekanit Panya provides enough support to Bill up front for the new arrival to be given time to settle in. Very unlikely to repeat the feat from last year but will make a proper go at it and put some pressure on at least.

Player to watch: Ekanit Panya

 

4. Port FC

Steadily improving after returning to T1 and finishing 9th in 2017. Consecutive 3rd place finishes since, topped off with an FC Cup win, the clubs first piece of silverware in a decade last year. Big spending during the transfer window, with the massive shock of bringing in bitter rivals Muangthong’s biggest star Heberty Fernandes as the piece de resistance, and everything ready for that final step to claim the title? Not really, big name players have been brought in in the form of Charyl Chappuis, Adisak Kraisorn and the aforementioned Heberty, its just that none of these players bring what Port have been lacking when trying to challenge for the crown. In fact, it’s hard to see any one of them significantly improving the team, especially as Port managers always seem to be under strict orders to play the biggest names, rather than the best players available. 2020 will probably not become the fight not to win the league we saw in 2019, and the more well-functioning competitors will probably end up leaving Port in the dust.

Player to watch: Tanasith Sripala

Bara ett kryss bort: Inför Thailand – Irak i AFC U23-mästerskapet

Efter den svaga andra halvleken mot Australien, där Thailand kastade bort allt det fina arbete man gjorde innan paus, ligger värdnationen på andra plats i Grupp A i AFC U23-märsterskapet/Asiatiska OS-kvalet inför tisdagens avslutande möte med Irak. Med tanke på hur det sett ut hittills borde de unga krigselefanterna dock vara ganska positiva i sin syn på den fortsätta jakten på avancemang till kvartsfinal. 5-0-överkörningen av Bahrain var visserligen en uppvisning i delikat anfallsspel men avslöjade även ganska stora försvarsmässiga brister. Förlusten med 2-1 mot Australien var mindre skakig defensivt och trots att gästerna till slut vann rättvist så hade de svårt att skapa något av värde innan de rent fysiska skillnaderna började ta ut sin rätt på Thailändarna. Framåt skapade Thailand ingenting efter halvtid men då hade man å andra sidan redan haft nog med chanser för att kunna vinna matchen med bara lite bättre flyt. Det är dock inte bara förlusten som lämnar en bitter eftersmak på den Thailändska fotbollstungan utan ett större orosmoment är de två bytena man tvingades till av skador på Supachai Jaided och, ännu värre, 17-åriga underbarnet Suphanat Mueanta som i praktiken helt dödade lagets offensiv. Om dessa inte är tillgängliga blir uppgiften att ta sig förbi Irak långt mycket svårare för laget som drömmer om en biljett till Tokyo och sommarens OS.

Motståndet är obesegrat, men även utan vinst, hittills efter att ha hämtat upp 0-1 och tagit en pinne mot Australien, ett resultat som kanske var mer imponerande än insatsen bakom det, och att ha kvitterat två gånger om och fått med sig ett kryss i slutminuten mot Bahrain. Man har visat på fin inställning i båda matcherna men för att hoppet om en slutspelsplats ska leva så räcker det inte att kriga till sig ett kryss utan då är det vinst som gäller för Irak. Emedan kvitteringen mot Australien var ett resultat av en sublim individuell prestation så kom båda målen mot Bahrain från inlägg, ett vapen som kan visa sig minst lika effektivt mot Thailand.

Med en föredragen startelva att tillgå bör Thailand ses som favoriter, både med tanke på hemmaplansfördel och de tidigare insatserna, men med Ekanit Panya struken ur truppen redan innan turneringen så kan den eventuella avsaknaden av Suphanat bli minst sagt kännbar. Med eller utan thailändsk fotbolls stora framtidshopp så ska dock ett kryss inte vara en omöjlig uppgift.

A point or nothing, Thailand – Iraq, AFC U23 preview

After a very poor second half, that undid all the good work put in before the break against Australia on Saturday, has left the hosts of the 2020 AFC U23 Championships/Olympic Games Qualifiers in second place in Group A ahead of Tuesday’s clash with Iraq. But, given how the two opening matches have unfolded, the Young War Elephants should be feeling quite positive about the prospect of advancing to the knockout stages. The 5-0 thrashing of Bahrain was a display of fantastic attacking football, but also of some glaringly obvious defensive problems. The 2-1 defeat to Australia was not as shaky at the back, and even though Australia deserved to win in the end, they really struggled to create anything much before the physical differences between the two sides started to take its toll on Thailand. Offensively, the Thais created nothing after the break but created enough chances before half time to have won the game on another day. However, the loss is not the only thing to leave some dark shades on the Thai footballing palette, an even bigger worry will be two forced substitutions on Supachai Jaided and, more importantly, 17-year old wunderkind Suphanat Mueanta that saw any attacking threat completely evaporate. If these two aren’t ready to play, it will make the game against Iraq all the much harder for a team dreaming Olympic participation in the summer.

The opposition is unbeaten, but also without a win, after two rounds. Having come back from 0-1 to secure a draw against Australia, a result perhaps more impressive than the performance behind it, and going behind twice to earn a point in the last minute against Bahrain. Showing some fighting spirit in both games but fighting back from behind won’t be enough as they now need 3 points to have any chance of advancing in the tournament. While the equaliser against Australia was the result of some top individual quality, both goals against Bahrain came from crosses, which could prove an equally very potent weapon against the Thai defence.

With the expected starters available, Thailand should be considered slight favourites, based on home advantage as well as previous games in the competition, but with Ekanit Panya withdrawn from the squad before the tournament had even started, losing Suphanat could prove extremely costly. Still, a draw doesn’t look an impossible feat, even without the Great Thai Hope on the pitch.