Inför Thaileague 1, 2020. Lag 5-8

Vidare till de som med drömmande ögon kommer snegla mot de allra högsta platserna, och med all rätt kan vara entusiastiska inför vad 2020 kan innehålla, men som jag ändå tror kommer få se sig slagna av toppfyran. Plats 5-8:

5. PT Prachuap

Numera ett etablerat T1-lag, efter en enastående debutsäsong men med ordentliga svårigheter under en stor del av år två efter att ha tappat båda sina anfallsstjärnor till ligakonkurrenter utan att hitta vettiga ersättare. Under vinterfönstret har klubben varit mycket aktiv genom att sätta ihop landets kanske bästa ASEAN-uppsättning, göra in en mycket stabil AFC-värvning i form av före detta Buriram- och Ratchaburispelaren Yoo Jun-soo och att stå för en av de största transferbomberna av alla när man lockade över mästarlaget Chiangrais William Henrique. Om den nya brasseanfallaren Bruno Mazenga, som kopplades ihop med Buriram under hösten, producerar vad hans historia antyder att han är kapabel till så är alla bitar på plats för att utmana om en topp 4-placering. Dessutom har, precis som Trat, det mest sydligt belägna laget i ligan en geografisk hemmafördel eftersom det är lite krångligare logistik inblandad att ta sig ner till Prachuapkhirikan.

Håll ett öga på: William Henrique

 

6. Ratchaburi Mitr Pohl

Klättrade en bra bit mellan 2018 och sin slutplacering på övre halvan 2019 och var till och med nära att vinna en titel men snuvades av högst tveksam VAR-inblandning i FA Cupfinalen. Tränarkaoset som är Ratburis normaltillstånd började ännu tidigare än vanligt i år då den förmodade huvudtränaren, tillika den som skulle bli T1s första kvinnliga sådan någonsin, Nuengruthai Srathongvian lyst med sin frånvaro under försäsongen. Man har åtminstone haft nog med kontinuitet i truppen, som tappat sitt svenska inslag i Amin Nazari som flyttat vidare till Malaysiska Kedah FA men behållit alla tre utländska anfallsstjärnor, inklusive lagets allra bästa i form av Steeven Langil, samtidigt som man fyllt på med både tillräcklig bredd och kvalitet för att förbättra sig ytterligare i år.

Håll ett öga på: Steeven Langil

 

7. Muangthong United

Muangthong har tappat flera viktiga pusselbitar, ryktesvis på grund av ekonomiska svårigheter hos huvudfinansiären SCG, bland annat: Heberty Fernandes, Bruno Gallo och Teerasil Dangda. Ersättarna är oskrivna kort som Willian Popp och Sardor Mirzaev och det är upp till tränaren Alexandre Gama, som redan räddat klubben från en pinsam bottenstrid under sitt första halvår i klubben, att göra vad han är så väldigt bra på, nämligen att skapa ett kollektiv som är berett att göra vad som helst för att få med sig något från varje match. Total sett talar dock inte mycket för att den här säsongen kan komma att handla om mer än att börja bygga nytt för framtiden.

Håll ett öga på: Sardor Mirzaev

 

8. Chonburi FC

En väldigt svag start på 2019 fick Chonburi att agera i form av ett tränarbyte som resulterade i mycket mer speltid för Niran Hansson och att man lämnade nedflyttningsplatserna långt bakom sig. För att bygga vidare på detta har man valt den kortsiktiga strategin att plocka in åldrande affischnamn från svunna T1-säsonger. Det kan dock visa sig att spelare som Dragan Boskovic och Teerathep Winothai har precis tillräckligt med torrt krut för ett sista fyrverkeri och bli ledarna som de yngre förmågorna i klubben behöver för att sikta på en placering på den övre halvan.

Håll ett öga på: Dragan Boskovic

Thaileague 1, 2020, preview. Team 5-8

Now for the ones who will be looking towards the highest region of the table with dreamy eyes, and should be positive about what the 2020 season may bring, but who I still predict will fall short of the big boys at the top. Teams 5-8:

5. PT Prachuap

Now an established T1-side, following a fantastic debut season but struggling somewhat for large parts of the second one after losing their two foreign attacking aces to league rivals and failing to find proper replacements. This window, the club has been very active, possibly building the best ASEAN contingent in the country, bringing in a very solid AFC player in former Buriram and Ratchaburi midfielder Yoo Jun-soo and making the one of the most surprising move of them all in signing William Henrique from reigning champions Chiangrai. If the Brazilian striker Bruno Mazenga, who was heavily linked with Buriram in the fall, turns out to produce what his record suggest he’s capable of, all the pieces are there to be the team truly challenging to break into the top four. Just like Trat, the geographical location of the southernmost team in T1 also brings a logistical advantage that makes for a particularly prominent home advantage.

Player to watch: William Henrique

 

6. Ratchaburi Mitr Pohl

Climbed a fair bit in the table from 2018 to finish in the top half in 2019 and nearly even bringing home some silverware but losing the FA Cup-final after some questionable VAR involvement. The managerial madness that is the Ratburi status quo has started early this year, with supposed head coach, the would be first female to hold that position in T1 Nuengruthai Srathongvian, nowhere to be found during pre-season, but at least there’s enough consistency in the squad, that’s pretty much intact with all three foreign attackers, including the star performer Steeven Langil, still at the club, while both dept and quality has been added to try and improve even further this year.

Player to watch: Steeven Langil

 

7. Muangthong United

Muangthong has dropped numerous important pieces of their puzzle, allegedly due to some financial strain at their main backers, SCG, including but not limited to: Hebery Fernandes, Bruno Gallo and Teersail Dangda. Gambling on replacements like Willian Popp and Sardor Mirzaev, it’s up to manager Alexandre Gama, who already saved the club from an embarrassing relegation battle in his first half season in charge, to do what he does best, create a collective of players who will do anything to get something from every game. But there’s little that speaks in favour of this season being about more than rebuilding to come back stronger in the future.

Player to watch: Sardor Mirzaev

 

8. Chonburi FC

A very poor start to 2019 prompted Chonburi to act by a change in leadership that saw them leave the relegation zone comfortably behind. To build on this, the club has resorted to short term planning by bringing in a collection of ageing high profile T1 players. However, the likes of Teerathep Winothai and Dragan Boskovic may well have just enough dry powder left for one last hoorah and be the leaders that the younger talents at the club need and what they have is enough to aim for a mid-table finish.

Player to watch: Dragan Boskovic

Evergrande and Frontale to the ACL quarter finals

Evergrande travelled northeast to Kashima with the most fragile of leads, having won the first leg at home by 1-0.  However, the guests, knowing an away goal might well break Antlers, did not hang back but started out focused on their own game and looking the more dangerous side for the first 20 minutes of play.
After that, the hosts moved their positions forward and created the first qualified chance of the match as Shoma Doi used a beautiful back-heel to set up Yuma Suzuki who rolled the ball just wide the Evergrande post after 25 minutes. Only a three minutes later, Antlers got the breakthrough when Pedro Júnior took on the the Evergrande defence all on his own. Some physical strength and balance to get into position and a wonderful shot into the top corner from outside the box from the Brazilian to make the game level on aggregate. Despite a few highly threatening attempts from Antlers to go ahead, 1-0 remained the score until the break.

The second half started with a lot of promise as neither side looked interested in letting the match go to extra time and it didn’t take long before the deadlock was broken. It was Paulinho who got the ever important away goal (please FIFA, forbid this abomination of a rule) for Evergrande with an easy tap in after being set up by Alan. The game opened up even more as Antlers were forced to chase two more goals and left themselves vulnerable to counter attacks. The visitors took over as the match progressed, and Antlers became less and less confident that they even had a fighting chance, and a definitive decider was on the cards more than once. Then, in the 91st minute, Mu Kanazaki fired off a splendid shot with the outside of his right foot that hit the crossbar and went in to make it 2 all and, out of nowhere, the last few minutes were highly interesting and, no doubt, very stressful for the travelling Evergrande supporters. It turned out to be the final goal of the evening and the Chinese side won a hard fought place in the quarter finals.

 

Less than a hundred kilometres west of Kashima, Kawasaki took on Muangthong with a solid 3-1 lead to build on from last week’s encounter. Before halftime, Frontale had extended that lead to 6-1 following goals from Yu Kobayashi, Tatsuya Hasegawa and Eduardo Neto.
In the second half, Rhayner added to the tally before Teerasil Dangda got a late consolation goal for Muangthong but the Thais successful campaign came to a crashing halt and Frontale cruised through to the next round.

Evergrande och Frontale till kvartsfinal i AFC Champions League

Evergrande reste nordöst till Kashima med den mest ömtåliga av ledningar, efter att ha gjort matchens enda mål i det första mötet lagen emellan. Vetskapen om att ett bortamål skulle kunna knäcka Antlers fick ändå gästerna att inleda returen med full fokus på sitt eget spel och de såg klart farligare ut under matchens 20 första minuter.
Efter det började hemmalaget att hitta in i händelserna, man flyttade fram positionerna och skapade matchens första kvalificerade målchans när Shoma Doi läckert klackade fram bollen till Yuma Suzuki, som dock rullade bollen strax utanför stolpen, efter 25 minuter. Bara tre minuter senare spräckte Antlers i alla fall nollan när Pedro Júnior ensam tog sig an Evergrande-försvaret. Med imponerade styrka och balans tog sig brassen fram till en position lite utanför straffområdet och skickade snyggt upp bollen i det bortre krysset till 1-1 på aggregat. Trots några riktigt bra försök från hemmalaget att ta ledningen i dubbelmötet stod sig ändå resultatet till paus.

Andra halvlek började lovande med två lag som båda såg helt ointresserade ut av att låta matchen gå till förlängning och det tog inte lång tid innan Paulinho gav gästerna det så viktiga bortamålet (snälla FIFA, förbjud denna styggelse till regel) när han petade in bollen i öppet mål, framspelad av Alan. Matchen öppnades efter detta upp ytterligare när Antlers plötsligt var tvungna att jaga två ytterligare mål och blev mer sårbara för spelvändningar. Evergrande tog över mer och mer ju längre matchen led och hemmalaget trodde mindre och mindre på en mirakelvändning. Ett definitivt avgörande var nära att komma både en och två gånger men det var ändå Antlers som lyckades blåsa liv i matchen när Mu Kanazaki skickade en yttersida i mål via ribban i den 91:a minuten. Avslutning blev till en riktig pärs för de tillresta Evergrande-supportrarna men de fick ändå se sitt lag rida ut stormen och avancera till kvartsfinal.

 

Mindre än 10 mil västerut från Kashima tog Kawasaki emot Muangthong i kvällens andra match. Frontale hade med sig en bekväm 3-1 ledning ifrån bortamötet i Bangkok och hade innan halvtidsvilan utökat denna till hela 6-1 genom mål av Yu Kobayashi, Tatsuya Hasegawa och Eduardo Neto.
I den andra halvleken kunde Rhayner strö ytterligare salt i såren innan Teerasil Dangda nickade in ett tröstmål i slutskeded. Muangthongs framgångsrika ACL-äventyr fick ett tvärt stopp och Frontale säkrade enkelt avancemanget.